Metodologi och informationsstruktur
Hur informationen struktureras, klassificeras och verifieras:
De flesta nyhetskanaler och sociala medier presenterar ett fragmenterat flöde av obekräftade händelser utan struktur eller kontext. Ukrainakriget bygger på en strikt flerdimensionell taxonomi där varje informationsobjekt klassificeras utifrån sex sammanlänkade perspektiv:
⏱️ 1. Tidshorisonter
Från taktiska händelser under det senaste dygnet till veckovisa trender, månatliga offensiver och årliga kumulativa strategiska skiften.
🌍 2. Geografiska områden
Strikt uppdelning mellan det fria Ukraina, ockuperade områden (inklusive Krym), ryskt territorium, gränszoner, EU/EES och global diplomati.
🏛️ 3. Parter och intressenter
Kartläggning av agerande, uttalanden och intressen hos Ukraina, Ryssland, EU, Storbritannien, USA, Kina och övriga världen.
🎯 4. Syfte och målnivå
Skiljer på verkligt äkta syfte, vision, strategiska mål, taktiska mål, operationella mål samt prestations-, resultat- och effektmål.
🏢 5. Egenskaper hos anfallsmål
Tydlig differentiering mellan helt civila mål (sjukhus, skolor), civil infrastruktur (energi, transport), militära resurser och vapenfabriker.
🔍 6. Nivå av vetskap och sannolikhet
Alla händelser förses med en sannolikhetsgrad (från 100% geoverifierad till påståenden under 50%) med motivering och direkt källänk.
🤖 Helautomatiserad pipeline
Webbplatsen uppdateras automatiskt via schemalagda bakgrundsprocesser (GitHub Actions) som hämtar och analyserar öppna flöden (RSS, officiella telegramkanaler och underrättelseöversikter). Händelser äldre än 24 timmar flyttas automatiskt till arkivet, vilket garanterar att dashboarden alltid visar dagens situation.